mitt. Fortsatta utsläpp innebär fortsatt stigande temperatur.
Klimatet har varierat naturligt i alla tider. Men den snabba förändring som nu sker är människans verk. Mätningar visar att sedan 1900-talets början har medeltemperaturen ökat med cirka 0,9 grader. Det är inte bara luften som värms upp, även världshaven blir varmare och världens isar smälter.
Med klimat menas de genomsnittliga väderförhållandena under en längre tid. Det innebär att vi måste följa temperaturens variationer under årtionden för att kunna avgöra hur klimatet förändras. Det räcker inte med att titta på enstaka år.
- Vart och ett av de tre senaste årtiondena på jordytan har varit varmare än samtliga tidigare årtionden sedan 1850. På norra halvklotet har perioden 1983–2012 sannolikt varit den varmaste 30-årsperioden under åtminstone de senaste 1400 åren.
- Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har stigit till nivåer utan motsvarighet under åtminstone de senaste 800 000 åren. Koncentrationen av koldioxid har ökat med 40 procent sedan förindustriell tid, i första hand till följd av förbränning av fossila bränslen och i andra hand på grund av förändrad markanvändning.
Vanliga mått som används för att beskriva klimatet är medelvärden, varianser, maximum- och minimumvärden samt frekvenser av specificerade händelser. I Sverige har väderdata samlats in under ett par hundra år och en typisk klimatlängd som används i meteorologin är 30 år, men med hjälp av geologiska data kan man analysera klimatet för betydligt längre perioder än så.
Eftersom klimatet bestäms av ett medelvärde av olika väderlägen jämnas variationer ut och de mer långsiktiga och ihållande egenskaperna blir kvar. Med andra ord, alla de drag som kännetecknar vädret för området ifråga inkluderas i medelvärdet. Klimatet ändras därför inte lika snabbt som vädret och i denna mening är klimatet mer förutsägbart än vädret.
Med hjälp av långa serier av väderdata kan man inte bara se hur klimatet har förändrats över tid, man kan även se trender som hjälper att förutse hur klimatet kommer att se ut framöver. Denna information är mycket viktigt för planering av samhällets utveckling.
Är de rapporter vi får om översvämningar, torka, stormar, onormalt kalla eller varma förhållanden tecken på en pågående klimatförändring? De extrema väderhändelser eller väderförlopp som sker idag skulle kunna vara tecken på klimatförändringar, men de kan också inträffa av helt naturliga skäl. De är därmed extremt svåra att direkt koppla till en pågående klimatförändring, men de talar inte heller emot en sådan.
Det finns flera skäl till att vi frågar oss om vi idag märker av klimatförändringarna. Ett är att samhället på olika sätt blivit alltmer väder-beroende och sårbart. Ett annat är att vi genom media numera omgående får ta del av katastrofala väderhändelser från hela världen. Ett tredje är att det numera är tydligt att klimatet förändras på grund av utsläpp av växthusgaser.
Klimatets tidigare variationer, långt tillbaka i tiden, tyder på att klimatet är ett känsligt system. Likaså vet vi att atmosfärens sammansättning är betydelsefull för klimatet. Idag påverkar människan atmosfärens sammansättning genom utsläpp av växthusgaser och svavel. Historiska och nutida mänskligt orsakade utsläpp kommer att fortsätta påverka atmosfärens sammansättning och därmed klimatet även under lång tid framöver.
För att hejda klimatförändringen måste utsläppen minskas kraftigt. Ju tidigare detta sker desto mindre blir klimatförändringen. Även i den bästa av världar handlar det ändå troligtvis om årtionden innan dessa nödvändiga utsläppsminskningar kommit till stånd. Anpassning till den klimatförändring som inte längre kan undvikas är ett nödvändigt komplement till arbetet med minskade utsläpp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar